Socialstyrelsen har undersökt hur pandemin har påverkat arbetet med orosanmälningar i 56 kommuner och stadsdelar, bland annat genom insamling av uppgifter om anmälningar som gjordes under maj och september 2020 och 2019. Under oktober månad 2020 genomfördes också intervjuer med socialsekreterare och chefer från kommunernas barn- och ungdomsvård.

Flera kommuner har även sett fler anmälningar om ungdomar som bråkar, tar droger eller begår brott i kölvattnet av stängda gymnasieskolor och fritidsgårdar eller inställda aktiviteter och sommarjobb. Vissa kommuner upplever också att anmälningar som rör vårdnadshavarens missbruk och psykiska ohälsa ökat.

Pandemin har även påverkat möjligheten att få stöd och avlastning av viktiga nätverkspersoner som mor- och farföräldrar, som inte funnits tillgängliga som tidigare på grund av nationella rekommendationer eller rädsla för smitta.

* Drygt 4 av 10 anmälningar relaterar till förälders eller vårdnadshavares problem, till exempel psykisk ohälsa, missbruk, omsorgssvikt eller försummelse.

* Omkring 3 av 10 anmälningar relaterar till barnet, till exempel normbrytande beteende, missbruk, kriminalitet, skolproblematik eller psykisk ohälsa.

* Knappt 2 av 10 anmälningar har en anmälningsorsak relaterad till våld i nära relation, våld mot barn eller barn som bevittnat våld i nära relation.

Studien visar även att anmälningsskyldigheten har fungerat. Polis, skola samt hälso-, sjuk- och tandvård stod tillsammans för omkring 60 procent av anmälningarna.

Läs studien här

Projektledare Britt Fredenman

Vi tackar för ett gott samarbete under 2020 och ser fram mot nya gemensamma äventyr under nästa år. Det nationella och internationella arbetet har under året lett till att BellaNet fortsatt växa som nätverk, med medlemmar i Sveriges alla 21 län och i 17 andra länder. Det framgångsrika året har bjudit på många nationella och internationella samarbeten, arbetsgrupper, föreläsningar, webinar och projektmöten. Ni är fortsatt välkomna att beställa Utbildnings/Inspirationsdagar för 2021.

För mer information om vår organisation:
KSAN/Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor

Projektledare Britt Fredenman

Kvinnor i missbruk och deras särskilda behov lyfts som ett prioriterat område enligt EU:s strategibeslut (2020-12-18) för agenda och aktionsplan på narkotikaområdet.

KSAN kräver att svenska regeringen också lyfter flickors och kvinnors särskilda behov och prioriterar insatser i den kommande ANDT-strategin 2021 - 2025.

Avsaknaden av tillräckliga grundförutsättningar har drabbat både kvinnor och barn på ett mycket negativt sätt i form av bl. a ökad narkotikadödlighet, våldsutsatthet, bristande skydd för utsatta kvinnor och barn. Allt detta i sin tur har ökat skillnaderna i hälsa och ojämlikhet bland olika grupper. ANDT-frågorna och beroendevården har fortfarande en manlig norm såväl i prevention som i behandling och använder sig av metoder som inte är anpassade till flickor och kvinnor.

KSAN har sedan 2007 lyft kvinnornas särskilda behov i vård och behandling och nu har KSAN:s internationella arbete som rådgivande organisation verksam vid Civil Society Forum on Drugs i Bryssel gett resultat.

Det uttrycks i det nya beslutet att EU: s nya strategi för narkotika är baserad på

•Europeiska unionens grundläggande värden och grundläggande principer i EU: s lagstiftning:respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, solidaritet, rättsstatsprincipen, säkerhet och mänskliga rättigheter.

•Multidisciplinär strategi: att genomföra EU: s agenda för narkotika, alla parter på nationell, regional och lokal nivå.

I EU: s dagordning för narkotika fastställs åtta strategiska prioriteringar för EU: s narkotikapolitik under de kommande fem åren.KSAN kräver att regeringen prioriterar, i enlighet med EU:s beslut, flickors och kvinnors särskilda behov och insatser av human och god kvalité i den kommande ANDT-strategin 2021 - 2025.

Läs hela KSAN :s Pressmeddelande i PDF

Projektledare Britt Fredenman

På måndag, 14 december, lanserade KSAN kortfilmen ”Se mig” – om barn och ungas utsatthet under coronapandemin och kanslichef Leena Haraké blivit intervjuat av nyhetsbyrå Drugnews i samband med detta.

”Missbruk, bråk och våld har ökat i hemmen när isolering ökat. Vi måste se och stötta barnen, särskilt nu i juletid”, säger Leena Haraké till Drugnews.

Elvaminuters-filmen är en ödesmättad vandring genom tommar skolor, lekparker och sportanläggningar. Skolor, idrott och fritidsaktiviteter stänger ner för att hindra smittspridning av viruset – men ungas kontakt med lärare och tränare försvåras.

Vuxna jobbar hemifrån eller har blivit arbetslösa. Oro och tristess ökar och flera dövar det med alkohol. Barn riskerar hamna i kläm.

"Missbruk och våld mot barn och kvinnor har ökat i hemmen och nya grupper kan hamna i riskbruk och beroende av alkohol och andra droger. Barn är extra utsatta och när samhället stänger ner så minskar andras insyn och unga hänvisas till sina föräldrar. – Och otryggheten ökar när skolan kör distansundervisning och dagens kanske enda lagade mål mat uteblir. Jag hoppas filmen kan bli en samtalsöppnare", säger Leena Haraké i intervjun.

Samhällets brister för stöd och hjälp till sårbara grupper har uppdagats under corona-pandemin.

Filmen ”Se mig” berättar om ungas utsatthet, ensamhet och upplevelser under pandemin och om behovet av att bli sedda. Det handlar om exempelvis barn i missbruksmiljöer, våld, sexuella övergrepp, brister i omsorger eller – som polisen larmar om idag i Sveriges Radio – att fler barn lockas till kriminella gäng när vuxenvärlden sviker.

Läs hela intervjun på Drugnews

Länken till filmen

Projektledare Britt Fredenman